Test: Mitsubishi Outlander PHEV – ett förmånligt tjänstebilsval

Större motor, bättre räckvidd och en fröjd för förmånsvärdet. Mitsubishis uppdaterade Outlander laddhybrid har förfinats rejält, men inom vissa områden ligger man fortfarande långt efter.

När laddhybridversionen av Mitsubishi Outlander kom till Sverige tog det inte lång tid för modellen att bli en tjänstebilsfavorit. Den var som klippt och skuren för regelverket: man fick en fullstor suv – med ett löjligt lågt förmånsvärde.

Nu har modellen återigen uppdaterats och totalt sett säger Mitsubishi att Outlandern har finputsats på 100 punkter. Av dessa hundra är det dock drivlinejusteringarna som innebär stora förändringar. Bensinmotorn är större, generatorn, bakre elmotorn samt drivbatteriet har samtliga fått högre uteffekt – dessutom har batterikapaciteten ökats. Summerat är det här tillräckligt för att hålla koldioxidutsläppet till 40 g/km – vilket innebär att man får 26 680 kronor i bonus vid köp.

Rent praktiskt innebär det att man kan köra längre sträckor på el – samt att man har mer kraft när det behövs.

På det kosmetiska kontot särskiljer sig den uppdaterade bilen från den äldre med ny grill, stötfångare samt strålkastare. På insidan är det lite ”gott och blandat”. Mitsubishin har dels fina lädersäten och läderklädda diamatmönstrade dörrsidor, samt äkta rattpaddlar som sitter på styrstången. Men dessa fina inslag kontrasteras av en plastig växelväljare och instrumentbräda.

Och det finns ytterligare plumpar i registret. Sätena ger inte något vidare stöd och hur jag än försöker ställa in förarstolen blir det aldrig riktigt bekvämt. Ett annat sorgebarn är infotainmentsystemet, det kanske är fel att säga att det är dåligt – men det är inte i närheten av vad många andra erbjuder. Visst, det går att koppla in telefonen och låta exempelvis Apple Car Play ta över, men då går man miste om intressant bil-data som man kan vilja se.

Imponerande räckvidd

Vi väljer att överblicka elanvändningen och beger oss iväg. Och redan på en gång imponerar drivlinan. Även om undertecknad måste säga att det var ett tag sedan man rattade en Outlander – så kan jag inte minnas att jag tyckte det var så här smidigt. Den större bensinmotorn arbetar enormt väl med sina eldrivna syskon och det hela visualiseras tydligt i instrumenteringen. Så bara för att det är enkelt ­ – är det i det här fallet inte dåligt.

Och det verkar som att Mitsubishi har lyckats väl med intrimningen av det hela. Veckans premiärtur går från Infra City – till Nacka på el. Samtliga 3,9 mil avhandlas utan att besvära bensinmotorn, vilket känns enormt bra med tanke att officiella förbrukningar (i det här fallet 4,5 mil) ofta är utopiska.

Quiltat läder i dörrarna samt stårstångsfästa rattpaddlar känns exklusivt

Apple Car Play är bra att det finns, men då tappar man en del drivlineöversikt istället...

Färden är även föredömligt komfortabel där stötdämpningen äter upp det mesta vad ojämnheter heter. Styrresponsen har enligt tillverkaren gjorts snabbare, men trots det kan man väl inte säga att det är någon enorm styrkänsla eller att man känner direktkommunikation med hjul/underlag. Den mjuka sättningen i normalläget innebär även att bilen niger och svajar rejält. Men varför klaga när man vill ha det tyst och komfortabelt?

Och just på detta levererar Outlandern.

För de som vill ha en mer sportbetonad upplevelse innebär uppdateringen att fyrhjulsdriften har mappats om och körläget Sport lagts till (även snöläget är nytt). Och här ger elmotorerna bra skjuts, men att kalla det sportigt är en överdrift. Nej, låt sportambitionerna vara och njut istället av den extra räckvidden ett lugnare tempo kan ge.

Som ovan nämnt anger Mitsubishi att man ska klara sig 45 kilometer på el. Vi kom förvisso inte fullt så långt, men räckvidden var tillräcklig för en tur/retur jobbpendling. Och för de som har laddmöjlighet vid arbetsplatsen lär besöken på bensinmacken bli få.

Och här är ytterligare en lockelse för den som väljer laddhybrid som tjänstebil – milkostnaden blir en fjärdedel jämfört med om man väljer en vanlig Outlander.

 

Från sidan är det inte mycket som särksiljer uppdaterade – från tidigare Outlander

Större takspoiler och ny utformning på stötfångaren bak

Summerat måste jag säga att det inte är särskilt konstigt att den laddbara Outlandern är en tjänstebilsfavorit. Den har praktisk räckvidd, rejält med utrymme och funktion. Är man bara varsam med hur man kör så är den även billig i drift, med sekundärvinsten att det är avstressande att lunka fram med vetskapen att man håller igen på avgaserna.

Det negativa är att uppdateringen inte råder bot på att Mitsubishi har halkat efter i digitaliseringen.

Fakta Mitsubishi Outlander PHEV

Motorer: 2,4-liter bensin, generator, elmotor fram samt elmotor bak
Effekt:
135 hästkrafter i bensinmotorn, 85 i elmotorn fram samt 95 hästkrafter i bakre elmotorn
Acceleration 0-100 km/h:
10,5 sekunder
Topphastighet:
170 km/h
Topphastighet eldrift:
135 km/h
Räckvidd eldrift:
45 km
Batteri:
13,8 kWh
Officiell blandad förbrukning: 0,18 l/mil
Koldioxidtsläpp: 40 gram/km (46 g/km WLTP)
Laddning: ca 3,5 timmar i 230V 16A, 5,5 timme 230V 10A
Snabbladdning:25 minuter för 80 procents laddning
Charge-läget: 30 minuter för 80 procents laddning – drar cirka tre liter bensin.

Pris: från 399 900 kr
Årsskatt: 360 kr
Förmånsvärde: Från 1 150 kr

Litet lastutrymme för sladdarna, men det är knöligt att få ner allt.

Baksätet är rymligt och att det inte är någon hög kardantunnel uppskattas.

author image

Felix Björklund

Kontakta mig
logo nyteknik