Test: Audi A6 40 TDI Sedan

Finstämd drivlina och överkurs i teknisk standardutrustning.
När Audi generationsskiftar sin A6:a så är det en efterlängtad uppgradering och ett svar på Mercedes E-Klass och BMW 5-serie.
Men även om inredningen är stråt vassare – finns det plumpar i registret

För Audi är A6 en otroligt viktig bil, inte minst i Sverige där modellen är storsäljaren. Men på senare tid har det blivit allt tydligare att man halkat efter i racet och modellen har hackat i försäljningen. Inte minst när Mercedes tidigare i år seglade om Audi och blev bäst säljande premiumtillverkare.

Men nu har den nya A6:an kommit och förutom att det är en rejäl uppgradering – håller man instegsmodellen för tjänstebilister under 8,5 basbelopp.

Nere i Portugal låter man världspressen få bekanta sig med nyheten.
Utseendemässigt är det inte mycket att orda om: det går inte att ta miste på vad det är för märke. Men för den som synar bilen lite närmare finns det detaljer som skiljer sig från tidigare generation. Överhängen är kortare, hjulbasen längre och sidobackspeglarna har flyttat snett bakåt ner på dörrsidorna – saker som ska betona den långa motorhuven och förmedla mer luxuös sportighet. Med tanke på att man ville göra ett rejält avstamp och visa på att det var en ny generation, kan man tycka att de kunde ha tagit i mer. Men smaken är som baken, rättrogna ”Audi-o-filer” lär känna sig lugna.

Modern interiör

Interiört är det dock en enorm skillnad mot tidigare – och här tar man igen eventuellt missade designmässiga överraskningspoäng. Förarmiljön är uppgraderad och digitaliserad. I mittkonsolen har två pekskärmar inkvarterats på bekostnad av i stort sett alla knappar och saker som sticker ut. Det som ensamt får försöka upprätthålla Audis tradition med rediga kvalitetsvred är volymreglaget.

Hur kan man då förmedla och särskilja sin kvalitet med en pekskärm? Audi svarar att man minsann har skärmar som ingen annan kan mäta sig med. Bland annat ska de ge både akustisk och haptisk respons vid användning.

I menyerna på den övre skärmen återfinns allt från navigation till kördata och inställningar av assistansprogram och finesser. Dessa går, likt vilken modern mobil som helst, att flytta runt efter eget tycke och smak. Navigationen är standard, vilket känns flott, men för de som verkligen vill ha en modern bil så blir det ändå till att kryssa i tillvalet ”plus”. Detta för att få med den digitala instrumenteringen som kan visa en karta mellan mätarna.

Den nedre skärmen huserar i normalfallet inställningarna för klimatanläggningen, men kan även förvandlas till tangentbord eller skrivyta för programmering av navigeringen eller sökningar i kartan. Och det senare fungerar överraskande bra – trots snabb och estetiskt undermålig skrivstil med pekfingret. Det går att skriva in bokstav för bokstav, men skärmstorleken är även tillräcklig för att man med lite övning ska få plats med en hel adress. Dock känns det inte alls som något man ska ägna sig åt vid körning.

Volymvredet är den enda av sitt slag som lämnats kvar.

Oavsett val av fjädring – så ingår olika körlägen

Väldresserad vägvinnare – och bromskloss

Efter att ha stiftat bekantskap med skärmarnas olika funktioner påbörjas färden. Testbilen är den i Sverige förväntade storsäljaren A6 40 TDI. För de som inte är bekanta med Audis nya nomenklatur: det är en tvåliters fyrcylindrig dieselmotor under huven. Denna är god för 204 hästkrafter och understöds även av ett mildhybridsystem.

Väl på vägarna är det tydligt att man har kommit ett pinnhål högre upp på ljudkomfortskalan. Motorn är otroligt tyst och inte ens i 120 km/h tvingas den upp över 2 000 varv/min. Isoleringen har man fått till bra, och med flytten av sidobackspeglarna har man lyckats få bort störande vindtjut. På grund av att de kommit ut längre – blir aerodynamiken bättre vilket ger mindre turbulens och oljud kring dem. När mildhybridsystemet hoppar in och stänger av motorn, som det gjorde vid ett par tillfällen, så blir det än tystare.

Landsvägskörningen bereder även ett ypperligt tillfälle att testa batteriet av körassistenter. Den adaptiva farthållaren klarar sin uppgift med bravur. Grundfunktionen skiljer sig inte så mycket från andra, den kan hålla hastigheten och avstånd till framförvarande fordon. Dock följer den även hastighetsbegränsningar och genom att analysera kartdata modifieras också farten för att man säkert ska kunna navigera i rondeller eller skarpa kurvor.

Assistenten är dock väldigt laglydig, den bromsar in i god tid inför hastighetsbegränsningar – vilket innebär att man troligtvis kommer att generera en hel del irritation i pendlingstrafiken.


Men man kan inte rosa hela assistentfamiljen. Filhållaren lämnar en hel del övrigt att önska. Flera bilmärken har valt det logiska att assistenten ska hålla bilen i mitten av filen. Av outgrundlig anledning envisas A6:an istället med att slicka högerlinjen. Den upplevs inte heller helt konsekvent i hur den agerar, vilket inte precis ger plus på trygghetskontot.

I valet av stål och luft

Som standard är A6:an stålfjädrad, men går att få med dämpningsreglering eller med adaptiv luftfjädring som tillval. Oavsett vilket man väljer så har man körprofilsväljare där man kan ställa in Eko-, Komfort- eller Sportläge. I standardversionen ändras bara rattkänsla, gasrespons och växlingslägen, med dämpningsreglering ändras även chassisättningen – och med luftfjädringen så modifieras även markfrigången.

Luftfjädringen är fin, men stålfjädringen (särskilt med dämpningsreglering) är klart tillräcklig och i de flesta fall är ”luften” överflödig och ger ingen revolutionerande skillnad. Standardalternativet hanterar ojämnheter bra, dock märks det att bilen är stor och tung. Vid normalinställningen ”komfort är det påtagliga rullningar i svängar och nigningar vid hastighetsförändringar. Skönt amerikanskt enligt vissa – gubbigt enligt andra.

Efter ett tag övergår landsvägen till slingrig bergsväg. Här får A6:an sig en utmaning. Det är en rejäl bil och i fallet med 40 TDI är det en liten motor. Hur ska det gå? Växellådan, dubbelkopplingslådan S-Tronic, är standard och den är en god kompanjon. Dock kan jag tycka att drivlinan känns något ansträngd och det vore tjänstefel att säga att det var en kul bil att ge sig hän åt lite inspirerad körning i. Nej, A6:an trivs bättre i öppna landskap – och ser man till förbrukning så märks det att motorn får jobba när det blir lite mer livlig miljö.

I skrivande stund är motorn inte typgodkänd, vilket innebär att det inte finns några officiella siffror för den än. Under de åtta mil som testturen varade hamnade förbrukningen på habila 0,57 liter per mil. Dock ska det sägas att detta var då farthållaren dikterade marschtakten. Nu var sträckan för kort för att man ska kunna dra några definitiva slutsatser om förbrukningen, men det visar ändå hur effektiv tvåcylindersmotorn kan vara.

Kortare överhäng och ytterbackspegel förskjuten bakåt ska ge sportigare linjer

Ljusprofilen är viktig...

A6:an är verkligen en modell som trivs på landsvägar där den är en komfortabel reskamrat

... och det här får de som blir omkörda se!

Praktiska detaljer

Praktikalitet kanske inte är sedanens adelsmärke, dock kommer herrgårdsvagnen Avant och råder bot på det någon månad. Men man har även försökt underlätta för de som inte känner att kombikaross är något för dem. Bagageluckan har fått en större öppning vilket är tacksamt för de som vill få in lite rejälare bagage eller golfbagar. Man har även den praktiska 40:20:40-delningen av baksätet (något som Volvo av outgrundlig anledning valt bort helt).

Något som även ska tas upp på det praktiska kontot är att ingenjörerna på Audi lyckats få en bra bonuseffekt på sitt aerodynamiska arbete. I framdörrarna har man satt en gummilist som inte bara fungerar som tätning, den dubbelarbetar även som kanal för att få bort regnvatten vid färd. Vatten som annars skulle rinna ner och blåsas ut över sidorutan av fartvinden. Därtill har man i underkant av dörren satt en list för bättre aerodynamik – men vars bonusfunktion är att se till att hålla dörrtröskeln ren. Detta är något man kommer tacka för när man slipper få vinterslask på sina byxben vid in/urstigning.

Summering

Audi A6 är absolut ett superbt alternativ i kategorin större premiumbilar. Dess starkaste kort är interiören, fullspäckad med teknik. Där just de dubbla skärmarna samt den digitala instrumenteringen gör att den känns strået vassare än rivalerna. Det här är en kupé som attraherar teknikintresserade och som ger modern känsla.

Den lilla motorn är superfin, men är du på jakt efter sportigare prestanda – så är det steget upp till V6:orna du ska ta. Eller vänta på att de potentare S- och RS-versionerna ska komma

Främsta konkurrenter:

BMW 520 Xdrive

Mercedes E220d

 

Pris:

A6 50 TDI (286 hk) quattro Proline Sport Tiptronic: Ca pris 573 900 kr – Businesspris 522 300 kr

A6 55 TSFI (340 hk) quattro Proline Sport Edition Sport: Ca pris 532 200 kr – Businesspris: 484 300 kr

Beställbara senare under sommaren/början av hösten:

45 TDI (231 hk) quattro tiptronic Proline 514.900 kr. Businesspris 468.600 kr
40 TDI (204 hk) quattro S tronic Proline Edition Sport 433.200 kr. Businesspris 394.200 kr.
40 TDI (204 hk) S tronic Proline Edition Sport 407.900 kr. Businesspris 371.200 kr.

Tillägg för kombimodellen Avant: 17 000 kr

Exempel på tillval:

Assistanspaket City: ca 16 400 kr
– Korsningsassistent, Audi pre sense 360-grader, filbytesvarnare, urstigningsvarnare, Cross traffic assist rear med autobroms vid backning.

MMI navigation plus: ca 22 200 kr
– Audi virtual cockpit och smartphone interface

Bang & Olufsen 3D Premium Sound System: ca 10 500 kr

Chassi med dämpareglering: ca 13 700 kr

Adaptiv luftfjädring: ca 24 200 kr

Dynamiskfyrhjulsstyrning: 23 100 kr

Introduktionserbjudande till och med 9 september 2018:

–Alpinpaket med parkeringsvärmare och dragkrok: 0 kr

author image

Felix Björklund

Kontakta mig
logo nyteknik