Till bilmässan i Frankfurt med Tesla Model S 100D

När jag bestämde mig för att köra en Tesla Model S 100D (alltså modellen med en teoretisk räckvidd på närmare 550 km och utan Ludicrous) till IAA i Frankfurt, så var syftet att testa bilens verkliga räckvidd vid olika körförhållanden, Tesla Superchargers och min egen uthållighet. Det följde liksom temat som jag började med i samband med årets bilsalong i Genève dit jag körde i en BMW i8.

Eftersom det handlar om en lång resa från Stockholm till Frankfurt, så gäller det att planera dagsetapperna noga. Till hjälp att hitta det optimala upplägget hade jag Tesla. Inte företaget utan bilen. Genom att enkelt lägga in slutdestinationen i den gigantiska skärmens navigationssystem (Google Maps), räknar den ut vilken väg jag ska ta för att ha åtkomst till Teslas Superchargers.

Under resans gång tar den hänsyn till hastigheten och den aktuella förbrukningen och räknar ut sträcka, tid och återstående procent av laddning som finns kvar i batterierna för att nå till laddstationerna under resans gång. Med andra ord så har man eliminerat räckviddsångest, vilket, tillsammans med laddtider, har varit ett motstånd bland potentiella elbilsköpare.

DAG 1

Jag startade min resa tidigt på morgonen en gråmulen söndag. Målet för dagen var att nå dansk-tyska gränsen som låg över 90 mil bort. Skärmen visade att jag hade tillräckligt med laddning för att köra 468 km innan laddning, så rent teoretiskt skulle jag inte behöva ladda bilen mer än en gång under dag 1. Här ska tilläggas att det bara tar 30 minuter att ladda 80% av batteriernas kapacitet på en Tesla Supercharger.

Men teori är inte detsamma som verklighet och med farter runt 110-120 km/h genom Sverige, så blev det tre laddningar…i Sverige och en i Danmark. Nu hör det till saken att ett par av dem var ”säkerhetsladdningar” så att jag kunde hålla ett högre tempo. Här kan man ju tvista om vilket som är bäst; att hålla en lägre hastighet och ladda mer sällan eller hålla en högre hastighet och ladda oftare? Själv fördrog jag det senare alternativet därför att det gav mig möjligheten att ta en kopp kaffe, sträcka på mina långa ben och göra ”ett tekniskt besök”.

Första "säkerhetsladdningen" i Sillekrog. 15 minuter.

Lunch i Ödeshög. Full laddning i sällskap med en Model X. 50 minuter.

Det vackra Toftaholm herrgård söder om Värnamo.

Här finns 8 Superchargers i en härlig miljö.

Min Tesla ville ta mig via Helsingborg-Helsingör, över Stora Bält bron och vidare till Flensburg. En riktigt fin resa om ni inte redan prövat på den. Allt flöt på utan några som helst problem. Navigationen fungerade utmärkt och tidsåtgången låg helt i linje med mina kalkyler. Räckvidden låg på ca. 400 km och det var inte illa med tanke på den högre snittfarten.

I höjd med H.C. Andersens hemstad, Odense, ville navigationen att jag skulle ta en ”genväg” till Flensburg istället för att köra via Kolding. Självklart följde jag det elektroniska rådet eftersom allt hittills fungerat klanderfritt. Men det skulle jag ångra. Det navigationen glömt att tala om var att istället för en bro så var det istället en färja som kostade 50 DKK. Dessutom var det över 2 timmar mellan avgångarna och jag hade precis missat en.

Eftersom jag inte hade tid att sitta och vänta så vände jag om och styrde tillbaka mot Odense, en omväg på totalt 13 mil. Då var jag glad att jag gjorde en ”säkerhetsladdning” i Köge, 3 mil väster om Köpenhamn, och hade därför mer än tillräcklig räckvidd för att ta mig till Flensburg. En miss som jag påpekat för Tesla och som jag hoppas att de ser över tillsammans med Google Maps.

Laddning i Köge, 3 mil väster om Köpenhamn. 80% på 30 min.

Dansk uppfinningsrikedom i Köge.

I horisonten hägrar Autobahn.

DAG 2

Idag skulle Teslan få bekänna färg i ”de fria farternas paradis”. Att Tesla Model S 100D har en fruktansvärt snabb acceleration, det visste jag redan, men hur den fungerade i höga farter på Autobahn var fortfarande kvar att upptäcka. Med målbilden Frankfurt Messe 18:00 och lite drygt 65 mil och ca. 8 timmars körning framför mig, så valde jag ändå att åka vid 7-tiden.

Det skulle visa sig vara ett smart drag. Fri fart existerade inte alls mellan Flensburg och Hamburg. Här var det istället milslånga vägarbeten som begränsade farten till 80 km/h. Efter Hamburg så hade jag hade planerat att köra A1 via Bremen eftersom den vägen normalt är snabbare än A7 över Kassel.

80 km/h på Autobahn. Vägarbeten i mängder.

85 km/h på småvägar över Lüneburger Heide.

Navigationen höll med mig så det var inga problem. Eftersom jag hållit så låg hastighet till Hamburg, så låg nästa förprogrammerade laddstation först 3 mil söder om Bremen. Men min vana trogen så beslutade jag mig för en ”säkerhetsladdning” 10 mil tidigare, bara för att jag ville testa fartresurserna på bekostnad av räckvidden. Det skulle jag inte ha gjort. 

Efter denna ”oplanerade säkerhetsladdning” ville navigationen att jag skulle köra över Lüneburger Heide ner mot A7 och vidare över Kassel. Jag tänkte att det säkert fanns en logisk anledning till detta så jag följde instruktionerna vilket medförde att jag återigen hamnade i milslånga köer vid ett antal vägarbeten.

Ibland släppte det...ett par minuter senare var det krypfart igen.

Emellan dessa vägarbeten fanns det dock möjligheter att testa de fria farternas sista paradis, vilket jag gjorde så fort det gavs en möjlighet. Jag stundtals ”abonnerade” på vänsterfilen i farter över 250 km/h. Teslan låg som ett veritabelt strykjärn på vägen, mycket tack vare den låga tyngdpunkten som batteripacket utgör under hela bilen. Det enda som hindrade mig från att nå farter över 250 km/h var trafiken, annars kändes det som att Teslan bara ville mer.

Den här dagen innebar totalt fyra 80% laddningar då räckvidden vid Autobahn farter mer än halverades. Som sämst låg räckvidden på 210 km, vilket ändå måste anses vara riktigt bra. Kör man en diesel i dessa farter är räckvidden inte mycket längre med en 60 liters tank. Vi ska inte ens tala om hur ofta man får stanna och fylla på en bensinare. Med Teslan är det gratis att ladda och det var jag glad för.

När det blir för många stopp på Autobahn, finns andra vägar.

I gott sällskap med Model S P100D. Lite snabbare.

Härlig känsla även på små krokiga vägar.

Jag kom till Frankfurt Messe med en kvart tillgodo, utvilad och fullt beredd för kvällens aktiviteter med Volkswagen Group. Det var, trots alla vägarbeten och trots att jag leddes in på märkliga vägval, en härlig resa i en bil som inte bara går billigt utan snabbt och oerhört bekvämt.

De påföljande dagarna fick jag möjlighet att köra runt på tyska lands- och bergsvägar, där jag verkligen kunde testa bilens beteende på höstlövs hala, slingrande vägar i skyfall. Fyrhjulsdriften och den låga tyngdpunkten bidrog till en fullständigt odramatisk körupplevelse och med Tesla Superchargers var 8-12:e mil, fanns ingen räckviddsångest.

Det vackra Heidelberg fick njuta av Teslan...

...eller var det tvärtom?

Att köra Tesla är en upplevelse som jag rekommenderar alla som funderar på dyra BMW, Mercedes och Audi. Visst är det så att utrustningen lämnar lite att önska jämfört med dessa premiumbilar, men den fyller mer än väl mina behov på säkerhet och komfort. Att man får stanna och ladda 30 minuter då och då, känner jag bara som befriande på långa resor. Det ger mig en chans att hålla mig piggare, något som ALLA bilförare borde tänka på. Och sedan får vi inte glömma den kanske viktigaste anledningen varför man bör köra elbil: MILJÖN!

Här kan du läsa om de olika specifikationerna.

 

FILM & FOTO: Håkan Nilsson

 

Att tvätta bilen i Tyskland kostar hälften så mycket.

Tesla har prio på laddplatserna.

Tyskland...

...bjuder på...

...massor med...

...vackra platser.

Ich hat...

...mein Hertz...

...in Heidelberg...

...verloren.

På väg hem efter ett väl utfört arbete.

author image

Håkan Nilsson

Kontakta mig
logo nyteknik